I can´t behave.
Oj då,det var längesen, månader går, månader kommer, så gör vi också. Jag har inte skrivit på ett tag, varför vet jag inte, har mest inte hunnit med eller tänkt på det. Ett tag var man het, skrev hela tiden, levde med bloggen, andandes bloggen, letade intryck att berätta.. Men det försvann..
Kände nyss, efter att Robbie Williams nya platta rullar i mina svindyra runda och alldeles elegant högtalare, Reality killed the video star, ett magiskt alster, men många olika stilar, det är magiska toner som strömmar ut och det går rakt in i mitt hjärta.
Annars rullar det på, det flyter, vid ytan, som det ska. Jobbet är det fullt kaffe på, jobb i varje vrå och det är ett njutbart problem som när det kommer till sin spets är ganska påfrestande, men som sagt ett angenämt problem..
Robbies platta rullar på, den är full av kärlek, väl genomförd, med discotoner som varvas med lugn musik med mycket blås, han är och kliver i alla genrer, och när vi såg han på vita duken en tisdagskväll i Oskarshamn dirket från roundhouse i london, med sin glöd i ögonen, tillbaka i rampljuset, njöt jag i fulla drag.
Mycket Robbie nu, men det han gör är magiskt och lite patetiskt minns jag första gången våra vägar möttes på riktigt, en god vän visades med en DVD från Knebworth, där han dra fulla hus 3 dagar i rad med 125000 pers varje kväll. Innan dess hade jag lyssnat på radion då och då, men spelade Robbie, det svängde tyckte jag, det var skön pop, men efter DVDen var jag lyrisk, den energin, showen, glöden och den där coola stilen med glimten i ögat, det gjorde mig nitiskt, jag har följt honom sen dess, lurat in andra i samma bana och folk har blivit som besatta, bokstavligt talat, och jag känner att det är ju min MUSIK, men en hel värld älskar de, iaf Europa.
slå en lov, ni ångrar er inte...
Som en sån här textrad ; "I´ve been talking to the devil, but I only made a deal with god".
eh, ni hajar.
Ta hand om er, Love each other!
Kände nyss, efter att Robbie Williams nya platta rullar i mina svindyra runda och alldeles elegant högtalare, Reality killed the video star, ett magiskt alster, men många olika stilar, det är magiska toner som strömmar ut och det går rakt in i mitt hjärta.
Annars rullar det på, det flyter, vid ytan, som det ska. Jobbet är det fullt kaffe på, jobb i varje vrå och det är ett njutbart problem som när det kommer till sin spets är ganska påfrestande, men som sagt ett angenämt problem..
Robbies platta rullar på, den är full av kärlek, väl genomförd, med discotoner som varvas med lugn musik med mycket blås, han är och kliver i alla genrer, och när vi såg han på vita duken en tisdagskväll i Oskarshamn dirket från roundhouse i london, med sin glöd i ögonen, tillbaka i rampljuset, njöt jag i fulla drag.
Mycket Robbie nu, men det han gör är magiskt och lite patetiskt minns jag första gången våra vägar möttes på riktigt, en god vän visades med en DVD från Knebworth, där han dra fulla hus 3 dagar i rad med 125000 pers varje kväll. Innan dess hade jag lyssnat på radion då och då, men spelade Robbie, det svängde tyckte jag, det var skön pop, men efter DVDen var jag lyrisk, den energin, showen, glöden och den där coola stilen med glimten i ögat, det gjorde mig nitiskt, jag har följt honom sen dess, lurat in andra i samma bana och folk har blivit som besatta, bokstavligt talat, och jag känner att det är ju min MUSIK, men en hel värld älskar de, iaf Europa.
slå en lov, ni ångrar er inte...
Som en sån här textrad ; "I´ve been talking to the devil, but I only made a deal with god".
eh, ni hajar.
Ta hand om er, Love each other!
