Stene

Sitter här och kollar Idol nu, ett program jag tycker har sin charm, det lyfter fram okända männsikor i rampljuset.
Det är verkligen alla sorter som visas upp och som musikälskare är det magnifikt.
Jag själv, kan inte sjunga, men jag älskar på något sätt att göra det. Mest när ingen hör, men det händer att man river av något på fester och dylikt, det låter nog inget vidare, men någonstans där finns vilja att sjunga, underhålla och vara den där stjärnan. Ibland har man ju drömt sig bort, långt bort, oftast när man kanske sett Robbie Williams, och önskat att man var den där superstjärnan som fäller publik efter publik. Men det tar sig aldrig längre än drömmar, det komer aldrig bli verkligehet för man vet ju att hade man begett sig till Idol, ja då hade det varit kalkat och man hade varit bortgjord och hade fått isolera sig i från verkligeheten i alla oändligthet. Tur att man slipper det...
Men åter till Idol, det är många sköna prickar som dyker upp, både bra och dåliga, men det är väl som sagt var charmen...
Men tänk att få få underhålla en gigantisk publik, någonstans i världen, jag och en scen, applåder och pompa och stått.
Det är en dröm, som förblir en dröm, för vissa....