Stranded by the standard.

Upptaktsmöte igår på schemat, blev ett trevligt möte med mycket nyheter.
Nytt tränarpar som ni kanske känner till, och i och med det så givetvis nya förutsättningar. Men det verkar lovande och jag tror grymt starkt på det. Fick lite indiktationer på att det kommer bli en tuff vinter/vår på gruset, det snckas om riktig hård träning. Inget någon männsika trivs med, men jag känner lite att det är dags och köra en rejäl vinterträning. Vore skönt att vara helt fit vid preimären.
Fick lite styrkeprogram också, simpla grejer, men ändå vettiga. Ska försöka följa det så gott det gå och i slutändan är det ju bara mig själv jag lurar. Så enkelt är det jue..
Våran hemmaplan dock, är ett helt annat kapitel. Den är totalförstörd av vildsvin, stroa gropar och det ser allmänt förjävligt ut. Liten tår i ögat faktiskt. Mörevallen ser inte mycket ut för världen, men den är ändå väran hemmaplan och vildsvinen stack ett hål i mitt hjärta. Riktiga svin det där...
Men jag tror innerligt att det löser sig...
Blev invald i festkommiten i laget också, en lite ära det där med att ordna aktiviteter utanför planen. Kan bli många roliga grejer, har varit lite sisådär under åren. Men nu ska vi ta ett krafttag med den biten..
Det börja med hockey den 2:e Februari, om allt stämmer in....

Annars har dagen rullat på och funkat alldeles ypperligt, skönt det. Redan Torsdag i morgon, helt underbart, för då är det snart Fredág och vad den innebär vet jag inte. Är skeppsbruten ekonmiskt, så ja, det kan sluta i princip i vilken vrå som helst. Sorligt, men ack så sant.

Lyssnar på i skrivande stund, Winnerbäck.
Denna Winnerbäck, en texternas och vardagsproblemens mästare.
Tror ingen kan skriva så rakt och djupt som han. Jag och Winnerbäck har ett mystiskt band till varandra, ibland ger han mig inget, andra dagar ger han mig allt jag behöver.
Hans nya skiva Daugava, ett litet mästerverk, de jag har hört. Lyssnar ständigt sönder låtarna, Jag fattar ingenting och Innan mörkret faller.
Två klockrena höstnoveller som reparerar ett brustet hjärta på ett omvänt sätt.
Det är det magiska med denna mannen, han gör mig hel på ett omvänt sätt.


"Jag ångrar inga steg vid din sida, jag vattnar din växter än".

Blir några bokstäver mer klockrena än så?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0