Annorlunda virke.

Tankarna snurrar.
Tänk om det var hon, det kändes ju rätt stundtals men bägaren blev full och rann över lagom i tid.
eller i grevens felaktiga tid kanske det också kallas.
Tänk om det var hon, hon den där som förgyller min tillvaro till hundra procent. Det kanske bara var jag som inte insåg det, jag som kanske var alldeles för naiv emot framtiden utan henne. Jag klev undan men inser nu, som så många gånger förr att jag tvekade alldeles för tidigt. Gav de inte en rejäl chans, jag bara gled undan, oskyldig som få, fast rent av dum i huvudet helt enkelt.
Jag vet inte vad allt beror på, men jag inser den gamla klyschan har stor betydelse med sina ord. "man vet inte vad man har, förrens det är bort"!
Jag var dum, naiv, självisk och en stor idot när jag inte kunde inse att dom där nätterna som dess för innan smakats av med god mat inte högre värde var av högre värde just då.
Nu är jag förlorad, och hon vunnen...

´"Väskan på sin rygg, hon som låg på min arm, det kändes som alldeles nyss"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0