Oh god!
Det ringde precis ifrån Norge, det blir inget mer där.
Vet i fan va det är med dom, men ärligt talat gör det inte ett skit.
Känns faktiskt ganska skönt att vara på hemmaplan och leva vardagen.
Även om jag inte misstrivdes i Norge, men hemma är ta mig fan hemma.
Tycker lite synd om Kalle som leva upp lite när jag var med i Norge, men han fixar det säkerlgen själv också.
Ensam är stark! Så nu är det tillbaka till Uffe, och livet i Kalmar och mitt älskade Harrys.
I morgon 05.00 går bilen emot Köpenhamn för att ta oss till flyget, sen bär det av upp i det blå för Manchester.
Kommer säkerligen bli sjukt kul, goa gubbs och bra fotboll. Vad mer kan man begära?
Känner mig ett uns piggare nu efter gårdagen, köpte mig en Cola och en Marabou Nonstop, så nu är man snart i fas.
Nehe, lite Bones nu så är livet på topp!
Yours Truly,
Jag kände likadant när jag bodde i Norge. Det är ett mysigt land med trevliga människor, men hemma är hemma! /Jenny