Hard to be a rock n roller...
Gårdagen var lyckad, liten sväng på staden, kollade in KFF Dvd:n sen bar det ju av.
Till meckat, till hallen, kort och gott Iffehallen. Kändes skönt att kliva in, för att spela för en gång skull.
Brukar ju oftast vara för att döma småkidsen.
Massa gamla legender och massa andra roliga männsikor var med iaf. Många skratt blev det, mycket lir också
Mitt lag, All Stars bärgade segern efter rättvisa 7-4. Två kassar av undertecknad. Kändes rikigt kul att vara "tillbaka", och man får lite suget av att lira seriöst igen. Men vägen dit är för lång, det är en lång uppförsbacke dit. Sen är det inte värt all den tiden, för div 3. Men kul var det...
Efteråt vankades det segermiddag på Harrys, meckat med andra ord.
Hela gänget satt när jag kom, gled in, beat myself down, högg in på en öl och därefter den delikata oxfilen med en sån magisk potatisgratäng med den mest underbara rödvinsskyn jag någonsin satt tänderna i.
En riktig fempoängare där.. Yeah!
Därefter gled jag och Mangan ner i bowlingen, lirade några serier. Måste säga att glory days are gone, inget 243 denna gången. Bara att inse att man hade världens tur och att gud var på gott humör den dagen man satte rekordet. Vi gav upp bowlingen så småningom, gled runt, snackade skit och morsade på alla vi halvkänner. Likt legender.
Kvällen hade sitt slut och jag somnade så skönt i min sägn efter lite TV tittande...
En bra kväll, en lugn kväll..
Precis som det ska vara.
Nu laddar vi inför uppesittarkvällen... Pensionärsunderhålling förvisso, men ack så trevligt kanske.
Vem vet?
